Ordlista

sv Adjektiv 2   »   ps صفتونه 2

79 [sjuttionio]

Adjektiv 2

Adjektiv 2

79 [ نهه اویا ]

79 [ نهه اویا ]

صفتونه 2

صفتونه 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska pashto Spela Mer
Jag har en blå klänning på mig. ما-نی-ي جام--ا-وس-ي م_ ن___ ج___ ا_____ م- ن-ل- ج-م- ا-و-ت- ------------------- ما نیلي جامې اغوستي 0
ما--یل- جامې -غ-س-ي م_ ن___ ج___ ا_____ م- ن-ل- ج-م- ا-و-ت- ------------------- ما نیلي جامې اغوستي
Jag har en röd klänning på mig. ما-س-ر--الي-اغ---- --. م_ س__ ک___ ا_____ د__ م- س-ر ک-ل- ا-و-ت- د-. ---------------------- ما سور کالي اغوستي دي. 0
ما-سور -ا---ا-و-تي د-. م_ س__ ک___ ا_____ د__ م- س-ر ک-ل- ا-و-ت- د-. ---------------------- ما سور کالي اغوستي دي.
Jag har en grön klänning på mig. ما---- ---- ا--س-ی--ي م_ ش__ ک___ ا_____ د_ م- ش-ن ک-ل- ا-و-ت- د- --------------------- ما شین کالی اغوستی دي 0
m- š---k--y---os-y dêy m_ š__ k___ ā_____ d__ m- š-n k-l- ā-o-t- d-y ---------------------- mā šyn kāly āǧosty dêy
Jag köper en svart väska. ز- ی---و- --و-ه---ل-. ز_ ی_ ت__ ک____ ا____ ز- ی- ت-ر ک-و-ه ا-ل-. --------------------- زه یو تور کڅوړه اخلم. 0
زه -و تو- --و-ه-ا---. ز_ ی_ ت__ ک____ ا____ ز- ی- ت-ر ک-و-ه ا-ل-. --------------------- زه یو تور کڅوړه اخلم.
Jag köper en brun väska. ز- ---ار- -څو-ه-اخ-م. ز_ ن_____ ک____ ا____ ز- ن-و-ر- ک-و-ه ا-ل-. --------------------- زه نسواري کڅوړه اخلم. 0
ز----و-ر----و-ه---لم. ز_ ن_____ ک____ ا____ ز- ن-و-ر- ک-و-ه ا-ل-. --------------------- زه نسواري کڅوړه اخلم.
Jag köper en vit väska. ز- -وه -پ--ه-کڅوړه---لم. ز_ ی__ س____ ک____ ا____ ز- ی-ه س-ی-ه ک-و-ه ا-ل-. ------------------------ زه یوه سپینه کڅوړه اخلم. 0
زه-ی---س--ن--کڅو-ه-اخ--. ز_ ی__ س____ ک____ ا____ ز- ی-ه س-ی-ه ک-و-ه ا-ل-. ------------------------ زه یوه سپینه کڅوړه اخلم.
Jag behöver en ny bil. زه -- -وی-م-ټر -ه-ا-تیا--رم. ز_ ی_ ن__ م___ ت_ ا____ ل___ ز- ی- ن-ی م-ټ- ت- ا-ت-ا ل-م- ---------------------------- زه یو نوی موټر ته اړتیا لرم. 0
ز--ی- -وی -----ته-ا-ت-ا -ر-. ز_ ی_ ن__ م___ ت_ ا____ ل___ ز- ی- ن-ی م-ټ- ت- ا-ت-ا ل-م- ---------------------------- زه یو نوی موټر ته اړتیا لرم.
Jag behöver en snabb bil. ز---و--ټ----ټر-ته -ړ-ی- ---. ز_ ی_ چ__ م___ ت_ ا____ ل___ ز- ی- چ-ک م-ټ- ت- ا-ت-ا ل-م- ---------------------------- زه یو چټک موټر ته اړتیا لرم. 0
ز--یو چټک م-ټر ت---ړت-ا --م. ز_ ی_ چ__ م___ ت_ ا____ ل___ ز- ی- چ-ک م-ټ- ت- ا-ت-ا ل-م- ---------------------------- زه یو چټک موټر ته اړتیا لرم.
Jag behöver en bekväm bil. ز- -----ا- ده --ټ- ت------- --م. ز_ ی_ آ___ د_ م___ ت_ ا____ ل___ ز- ی- آ-ا- د- م-ټ- ت- ا-ت-ا ل-م- -------------------------------- زه یو آرام ده موټر ته اړتیا لرم. 0
z- -- -ā- -- m--r-ta-āṟ----l-m z_ y_ r__ d_ m___ t_ ā____ l__ z- y- r-m d- m-ṯ- t- ā-t-ā l-m ------------------------------ za yo rām da moṯr ta āṟtyā lrm
Där uppe bor en gammal dam. ه--- ی-ه-بوډا--ځه -و--ږ-. ه___ ی__ ب___ ښ__ ا______ ه-ت- ی-ه ب-ډ- ښ-ه ا-س-ږ-. ------------------------- هلته یوه بوډا ښځه اوسیږي. 0
ه-ت- یوه ب-ډ----ه--وسیږ-. ه___ ی__ ب___ ښ__ ا______ ه-ت- ی-ه ب-ډ- ښ-ه ا-س-ږ-. ------------------------- هلته یوه بوډا ښځه اوسیږي.
Där uppe bor en tjock dam. یو---ټ--ښځه---ته -----ي. ی__ غ__ ښ__ ه___ ا______ ی-ه غ-ه ښ-ه ه-ت- ا-س-ږ-. ------------------------ یوه غټه ښځه هلته اوسیږي. 0
یو- غ-----ه-ه--ه-ا----ي. ی__ غ__ ښ__ ه___ ا______ ی-ه غ-ه ښ-ه ه-ت- ا-س-ږ-. ------------------------ یوه غټه ښځه هلته اوسیږي.
Där nere bor en nyfiken dam. ی-ه -ړه -وا-ده-ښځه-هلت--ا-س--ي. ی__ ز__ س_____ ښ__ ه___ ا______ ی-ه ز-ه س-ا-د- ښ-ه ه-ت- ا-س-ږ-. ------------------------------- یوه زړه سوانده ښځه هلته اوسیږي. 0
یو----ه سوانده ښځه-ه-ته -و-ی-ي. ی__ ز__ س_____ ښ__ ه___ ا______ ی-ه ز-ه س-ا-د- ښ-ه ه-ت- ا-س-ږ-. ------------------------------- یوه زړه سوانده ښځه هلته اوسیږي.
Våra gäster var trevliga människor. زم-- --ل--نه ---خلک -و. ز___ م______ ښ_ خ__ و__ ز-و- م-ل-ا-ه ښ- خ-ک و-. ----------------------- زموږ میلمانه ښه خلک وو. 0
ز-وږ ------- ښه خ-ک -و. ز___ م______ ښ_ خ__ و__ ز-و- م-ل-ا-ه ښ- خ-ک و-. ----------------------- زموږ میلمانه ښه خلک وو.
Våra gäster var artiga människor. زموږ-مې-مان--هوښ-ار -لک --. ز___ م______ ه_____ خ__ و__ ز-و- م-ل-ا-ه ه-ښ-ا- خ-ک و-. --------------------------- زموږ مېلمانه هوښيار خلک وو. 0
زم----ېل-ا---ه-ښي----ل----. ز___ م______ ه_____ خ__ و__ ز-و- م-ل-ا-ه ه-ښ-ا- خ-ک و-. --------------------------- زموږ مېلمانه هوښيار خلک وو.
Våra gäster var intressanta människor. زموږ مې----ه--- زړ- پورې-خ-- -و. ز___ م______ پ_ ز__ پ___ خ__ و__ ز-و- م-ل-ا-ه پ- ز-ه پ-ر- خ-ک و-. -------------------------------- زموږ مېلمانه په زړه پورې خلک وو. 0
زم-- --لمانه-په-----پو-ې --ک -و. ز___ م______ پ_ ز__ پ___ خ__ و__ ز-و- م-ل-ا-ه پ- ز-ه پ-ر- خ-ک و-. -------------------------------- زموږ مېلمانه په زړه پورې خلک وو.
Jag har snälla barn. زه --شوم-ن خوښ-م. ز_ م______ خ_____ ز- م-ش-م-ن خ-ښ-م- ----------------- زه ماشومان خوښوم. 0
زه --شوم-ن--و-و-. ز_ م______ خ_____ ز- م-ش-م-ن خ-ښ-م- ----------------- زه ماشومان خوښوم.
Men våra grannar har elaka barn. خو-ګاونډ-ا- -ې -را--ي ------- -ر-. خ_ ګ_______ ي_ ش_____ م______ ل___ خ- ګ-و-ډ-ا- ي- ش-ا-ت- م-ش-م-ن ل-ي- ---------------------------------- خو ګاونډيان يې شرارتي ماشومان لري. 0
خ- -ا-نډي-ن-ي-----رت- م--وم-ن-ل-ي. خ_ ګ_______ ي_ ش_____ م______ ل___ خ- ګ-و-ډ-ا- ي- ش-ا-ت- م-ش-م-ن ل-ي- ---------------------------------- خو ګاونډيان يې شرارتي ماشومان لري.
Är era barn väluppfostrade? ایا ست-----اشوما---ه -ي؟ ا__ س____ م______ ښ_ د__ ا-ا س-ا-و م-ش-م-ن ښ- د-؟ ------------------------ ایا ستاسو ماشومان ښه دي؟ 0
ا-ا ست-س- -ا---ا---- --؟ ا__ س____ م______ ښ_ د__ ا-ا س-ا-و م-ش-م-ن ښ- د-؟ ------------------------ ایا ستاسو ماشومان ښه دي؟

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…